Umeå 2020-08-18

Naturskyddsföreningen i Umeå med omnejds remissvar på detaljplanen Tomtebo strand

Naturskyddsföreningen i Umeå med omnejd ser positiv på kommunens satsning på medborgardialog och fokus på hållbarhet i samband med detaljplaneringen för området Tomtebo strand. Vi anser dock att begreppet “hållbarhet” urvattnas i planhandlingarna.

Vi anser att detaljplanen inte tar tillräcklig hänsyn till den ekologiska hållbarheten, dvs. bevarandet av den biologiska mångfalden och ekosystemens funktioner i själva planområdet. Det försvårar också avsevärt möjligheten för växter och djur att sprida sig längs stadens viktigaste “gröna korridor” mellan Stadsliden och Nydalasjön. Artspridningen är viktig för att upprätthålla den biologiska mångfalden i staden. En välfungerande och mångfaldsuppfyllande artspridning kräver sammansatta habitat från bäckbotten upp till trädkronorna. Det går inte att plocka russinen ur kakan och nöja sig med det lättaste och billigaste alternativet. Ska Kolbäcken även i framtiden vara den värdefulla korridoren mellan älven och Nydalasjön så måste alla vandringshinder åtgärdas, en del trummor bytas, galler plockas bort mm. Då finns livsmöjligheter för de bottenlevande arterna att vandra fritt. Därefter måste strandzonen vara intakt, så att amfibier, småkryp, zonkrävande växter med mera har fria vandringsvägar. Till sist måste den högre vegetationen vara så sammansatt så att insekter, småfåglar och utan större avbrott tar sig utmed Kolbäcken..

Vårt remissvar fokuserar på frågan om hur den smala skogsremsan som ska lämnas längs Kolbäcken fortsättningsvis kan fungera som viktig del av den gröna korridoren när den samtidigt ska fungera som attraktiv utemiljö för 3000 människor.

Fotomontage över framtida Tomtebo strand av White arkitekter.

För att planen ska uppfylla målen kring ekologisk hållbarhet, så anser Naturskyddsföreningen i Umeå med omnejd att följande synpunkter och förbättringsförslag bör beaktas.

1. Skog

(1.1) En kantzon av skog som är åtminstone 50 meter bred bör lämnas på bägge sidor av bäcken, så att den totala bredden på den gröna korridoren inte krymper under 100 m. 50 meter kan i undantag accepteras om det till 100% säkerställs att det inte kan rinna ner dagvatten i Kolbäcken. Detta är den minsta bredden som krävs enligt etablerad forskning för att inte avsevärd förändra ljus-, temperatur-, fukt- och markförhållanden längs bäcken och därmed äventyra förutsättningarna för bäckzonens unika livsmiljöer och ekologiska funktioner (se t. ex. Sweeney and Newbold 2014, JAWRA 50(3): 560-584; Broadmeadow and Nisbet 2004, HESS 8(3): 286-305)

(1.2) skogen som sparas mot sjön bör vara minst 300 m bred för att inte äventyra populationen av skogsfåglar (järpe, mesar och andra tättingar) enligt en utredning som gjordes 2018 av Calluna AB i uppdrag av Umeå kommun ( https://www.umea.se/download/18.45662dca161656072cf49/1517827823162/slutrapport_Barrskogsna%CC%88tverk_Umea%CC%8A20180129.compressed.pdf?fbclid=IwAR0Zbf-dNg_LivY8Thu2Rl6WV0JQ_Bmj5735dSJO0asDF8T8GUxhIgT3dXA ).
Vi noterar att skogen planeras att vara som mest 200 m bred enligt detaljplanen. Vi anser att kommun bör följa rekommendationer i rapporten för att inte äventyra den gröna korridorens spridningsfunktion.

(1.3) Lämna skogen längs bäcken orörd. Om skogen röjs riskerar beskuggningen av bäckzonen att äventyra förutsättningarna för viktiga och sällsynta arter som gynnas av svala temperaturer och hög fuktighet. En tät sammanvuxen vegetation skuggar och kyler vattnet, samt att det ger ett visst skydd mot onödig yttre påverkan.

(1.4) Lämna så många stående döda träd som möjligt i hela det bäcknära området för att bevara sällsynta livsmiljöer för växter och djur.

(1.5) Flytta liggande död ved från avverkningsområden in i den bäcknära zonen för att gynna överlevnad av sällsynta arter knutna till död ved. En svårighet här kan bli att flytt kan orsaka markskada. De bästa alternativen är att samla i hop den döda veden och köra ut på frusen mark, alternativt lyfta ut den med helikopter

(1.6) Genomför åtgärder för att minska påverkan på naturen av den ökade mängden besökare, till exempel att vegetationen trampas sönder. För att undvika att det uppstår en massa nya vilda stigar bör nuvarande stigar användas och märkas upp tydligt. Gränsen mellan skogen och bostadsområdet bör avgränsas tydligt så att folk inte tar sig in i skogen var som helst. Spångar bör läggas ut i speciellt känsliga områden, t.ex. våtmarker. Eventuellt kan huvudstigar täckas med bark för att förtydliga var besökare bör och inte bör gå.

2. Parker och gator

(2.1) Anlägg dagvattendammar som kan ta hand om ökat dagvatten, speciellt från snöhögar och vid framtida ökade regnmängder och skyfall. Inget dagvatten av något slag får rinna ner i Kolbäcken.

(2.2) Undvik asfalt i största möjliga mån. Ersätt med t ex marksten eller andra material som har bättre dräneringsförmåga.

(2.3) Anlägg ängar istället för gräsmattor i större delar av parkerna för att gynna en mångfald av ängsblommor och insekter knutna till sådana miljöer.

3. Kolbäcken

(3.1) Befria Kolbäcken från eventuella vandringshinder utanför planområdet, speciellt vägtrumman vid E4an som har utpekats som vandringshinder i naturvärdesinventeringen. Det är mycket konstigt att den relativt nya Kolbäcksleden inte hade som krav att använda halvtrummor eller liknande konstruktion. Detta kommer att kräva att den nuvarande E4:an drabbas att onödiga stopp när trumman måste bytas mot en naturligare lösning.
I fråga om Kolbäckens hela sträckning så tar vi för givet att det kommer en väl genomarbetad lösning, så att bäcken återfår sin forna funktion.

(3.2) Såvitt vi kan se har förekomsten av amfibier (t.ex. grodor) inte inventerats. En sådan inventering bör ingå för att få en helhetsbild över områdets naturvärden. Den erkänt fina vattenkvaliteten i Nydalasjön måste på ett bra sätt nyttjas så att fisk kan vandra fritt i båda riktningarna. Det kommer på några års sikt att öka intresset för fiske i Nydalasjön. Det leder till ett ökat friluftsintresse för de boende.

(3.3) Broar över bäcken utformas så att den omedelbara kantzonen av bäcken (ca. 1 m bred) lämnas orörd för att inte äventyra spridning och förflyttning av organismer som är knutna till bäcken – och för att minimera översvämmningsskador.

(3.4) Ersätt befintliga små enkla broar av trädstammar med nya säkrare överfarter. Virket i dessa ska inte vara impregnerade med miljöfarliga ämnen. Det finns helt miljösäkra varianter, såsom värmebehandlade eller dylikt.

(3.5) Sätt upp ordentlig med välmarkerade soptunnor för att undvika att skräp slängs i naturen och hamnar i bäcken.

4. Miljömålsbedömningen

(4.1) I miljökonsekvensbeskrivningens miljömålsbedömning på sida 30 anses att ”planen [inte] påverkar möjligheten att nå miljökvalitetsnormen för vatten”. samtidigt sägs på sida 24 att planen kommer ha ”stor negativ” påverkan på Kolbäcken. Dessa två bedömningar motsäger varandra. Naturskyddsföreningen emotser en tydligare beskrivning kring denna fråga.

Kolbäcken ingår som alla vattendrag i vattenförvaltningens nationella målsättning att uppnå god ekologisk status senast 2027. Vi anser att möjligheten att uppnå miljömålet “levande sjöar och vattendrag” försämras avsevärt i planområdet om detaljplanen förverkligas. Detta bör tas hänsyn till i miljömålsbedömningen.